Här nedan är en bild från förlossningsdagen, 20:e maj: Som ni vet hade jag en fantastisk graviditet hela vägen igenom. Gu så lycklig! Spelade ingen roll att man blev tyngre, att kläderna till sist satt som korvskinn- jag älskade varje dag! Jag älskar min fantastiska kropp som burit på Elmo i 9 månader ?Kan aldrig sluta tänka på det, så fantastiskt! Mina graviditetskilon är inget jag mått dåligt över, det ska ni veta. Men att få komma tillbaka till sin ursprungliga kropp, vem vill inte det? Sen hur lång tid det tar, ja det är ju olika. Som jag berättat innan så är det här ingen diet eller bantning. Det är inget tillfälligt jag gör för att bara tappa graviditetskilona. Nej, nej. Det här handlar ju bara om att komma igång med de matrutiner jag hade innan jag blev gravid. Då jag var pigg som bara den, stark och bra uthållig! Längtar efter den känslan igen 🙂 Nu är jag trött utav andra orsaker hahaha!
Här nedan är jag nu, eller rättare sagt igår. Jupp, this is me! En betydligt mjukare variant av Denice än innan graviditeten, såklart! Magen har givetvis inte hunnit dra ihop sig helt än men jag ville ändå visa bilderna. Helt magiskt vad kroppen är kapabel till va? Gryyyymt är det! Det här är alltså 11 dagar efter förlossning:
Jag har ca 8 kg kvar att skala av innan jag är tillbaka till min “trivselvikt” som här nedan på bilderna, där jag var innan graviditeten. Ja, jag vet att många tycker att jag är aaaalldeles för smal på de här bilderna men det struntar jag faktiskt i. Jag äter precis vad jag vill, äter mycket, är superpigg, träningen går superbra och jag har aldrig mått så bra som jag gör på bilderna nedan, där har jag balans. Dvs ingen hets, ångest eller press. Det tjatar jag om hela tiden- att må bra, ha balans och vara hälsosam på riktigt. Det är det viktigaste för mig, sen om folk tycker att jag är för smal, tja ni förstår ju att det faktiskt inte bekommer mig.
En fråga: varför är det inte ok att vilja komma “tillbaka”? Att få tillbaka sin gamla kropp eller fysiska status? Det är så många som vill påpeka att man ska “taaa det luuugnt, det är inte viktigt hur du ser ut nu Denice, tänk på att du är Mamma nu”. Jag vet att jag är Mamma och det är det viktigaste för mig men varför kan inte “Mamma Denice” få äta som hon gjorde innan? Den maten kommer ju att göra att jag får tillbaka min gamla fysiska status, ser inget fel i det. Ser heller inget fel i att vilja tappa de kilon jag lagt på mig? Jag kan ju inte ha mina gamla kläder nu så vara för den sakens skull vill jag ju få bort extrakilona. Men att det ska vara så fel i mångas ögon förvånar mig? Jag har aldrig förespråkat svält, diet eller knasiga upplägg (om jag inte tävlar) och är alltid så noga med att det ska vara hälsosamt. Min historia med ätstörning gör att jag är suuuupernoga med sånt här! Tro inget annat!
Hm…ja det är lite tankar…jag har aldrig haft planen att behålla mina preggokilon. Jag har alltid tänkt att när Elmo är ute och hormonerna är i balans så kommer maten att smaka lika gott som förut, vilket gör att jag kommer att kunna gå tillbaka till min vanliga superkost som gör mig pigg, stark och grym ? Under graviditeten kunde jag inte äta det som jag brukar, det smakade helt enkelt inte gott, men nu gör det de ?
Ska bli spännande att följa din resa! Kram Sara
Kul att de uppskattas 🙂 Det blir spännande även för mig att se hur kroppen jobbar.
Kram Sara!
Sjukt irriterande att det är tabu att vilja bli sig själv och inte äta bullar och fika hela dagarna! Helt sjukt att inställningen är att bäbisar skava knubbiga då BVC har mer problem med övervikt på barn från 1 år!
Tröttsamt!
Hejar på dig gumman ????
Emma, jag kan inte annat än hålla med dig! Det är ofta det anses “ok” att äta skräp och behandla sin kropp dåligt genom att “unna” sig hela tiden. “För det är jag ju värd” är ofta tanken hos många. Men när jag tänker “jag är värd att träna, så jävla värd att ge min kropp bra mat och så sjukt värd att få vara i den kropp jag trivs bäst i, där jag känner mig så pigg, uthållig och fantastisk helt enkelt”.
Jag är är värd att få göra vad jag vill med min egen kropp. Jag gör det som känns bra, som får mig att orka mer, som får mig att bli glad och det är inget fel med det.
Tusen tack Emma för ditt inlägg och hejjarop! Jag kör mitt eget race!