Denice Lundevall
Yoga World
Bara jag

Att vara gravid- är det verkligen ok att man mår bra?

Alltså, det här inlägget har jag velat skriva väldigt länge nu- om att vara gravid. Eftersom jag är i det själv nu så uppmärksammar jag även andra som är gravida. Jag ser vad de skriver, hur de mår, vad de lägger upp för bilder osv. Alla mår vi olika och känner olika i vår graviditet. Vissa mår rent ut sagt skit hela vägen, spyr hela tiden, har foglossning osv. Medan andra (som jag själv) mår kanon i princip hela tiden. Ibland kan jag får känslan utav att det inte är “ok” att må bra och att njuta av sin graviditet. Man ska liksom må skit och allt ska vara jobbigt annars “låtsas” man bara, spelar och vill visa en sida för sina följare som egentligen inte stämmer.

Nu låter det som att någon sagt eller kommenterat det för mig, så är det inte. Det är bara en känsla jag kan få ibland.

Såhär är det för mig, fysiska måendet: jag mår verkligen skitbra. Jag har mådde lite illa i början utav graviditeten men spydde aldrig och de höll i sig max i 3 veckor. Jag hade svårt en längre tid att äta min vanliga mat så jag levde på potatis, bröd, gröt, mysli, gurka, tomat, smoothie och sådan mild mat. Men jag kunde äta och det är jag glad för. Nu är vi inne på den tredje och sista trimestern och jag har mått lite illa emellanåt (ibland på morgonen eller kvällen, men det är inte ofta), spytt en gång och blivit mer trött om jag sätter mig i soffan- då kan jag somna och vakna 3 timmar senare haha!

Utseendet: jag verkligen äääälskar min mage!!! Det är så underbart att se den, känna Elmo sparka därinne och jag är tacksam varje dag (ja, verkligen vaaarje dag) att min kropp är så fantastisk att jag kan bära ett liv i min kropp <3 Det jag inte älskar är mina extrakilon som jag lagt på mig, att celluliterna har brakfest på min rumpa och lår, att jag har typ 3 par träningstights som jag känner mig ok i, bara ok inte mer. I början tänkte jag en hel del på min viktuppgång och det har jag skrivit lite om tidigare att jag kände att min ätstörning kunde “knacka på dörren” MEN här valde jag att inte öppna den! Ja, jag valde för det är bara jag som kan välja hur jag ska må.

Ibland kan jag även känna mig vacker, väldigt vacker faktiskt och det känns så härligt! Sexig däremot, det har jag inte känt mig på väldigt länge, haha! Det är en känsla jag kan sakna, att få känna mig lite het 😉 Men men, det kommer tillbaka det med.

Träning/rörelse: Jag försöker inte vara “duktig” genom att träna. Det handlar om att jag alltid tränat så varför skulle jag sluta nu bara för att jag är gravid? Jag försöker inte bevisa något för någon, eller jo på ett sätt vill jag göra det. Jag vill visa på att det visst går att träna när du är gravid, även när du är höggravid! Men allt har givetvis och återigen med att gör hur du mår, hur din livsstil var innan, dina vanor osv. Sedan får man anpassa träningen utefter sin graviditet. Jag lyfter tex inte tungt men jag kan köra på i ett rätt bra tempo konditionsmässigt. Jag älskar att träna och röra på mig och det har jag givetvis inte slutat att göra nu för att jag är gravid.

Förlossning: Här är ett väldigt hett ämne bland gravida, såklart. Ska man ta smärtstillande eller inte, om JA- i så fall vad osv. Jag har en förlossningsplan och det är att inte ta någon smärtlindring alls. Det “enda” jag kan tänka mig att ta är lustgas.  “Varför, är du galen? Ingen behöver inte spela hjälte” har jag hört.  Jag spelar inte hjälte, jag har lagt den här planen för att jag vill föda så “naturligt” som möjligt. Jag vill att kroppen ska få jobba så som det var tänkt, känna förloppet med allt vad det innebär. Det är jag som bestämmer hur jag vill föda, sedan om det blir så som jag tänkt eller inte, det vet jag inte. Det vet ingen. Att föda så naturligt som möjligt blir ett ganska självklart led för mig då jag i mycket annat vill komma så nära naturen jag kan, så nära källan som det är möjligt men att det fortfarande praktiskt för mig. Förstår ni vad jag menar? Det kommer att göra svinont, det vet jag men jag vill känna det, det kanske låter konstigt men så tänker jag och återigen, det är jag som ska föda.

Ska Elmo bli vegan eller inte?: Det är en fråga jag får ofta och är helt förståeligt. Såhär har jag och min kära hälft kommit fram till, eller kommit fram till och kommit fram till- det var ganska självklart för oss båda. När jag lagar mat (vilket jag oftast gör) så blir det veganskt och då kommer Elmo att äta det. Är det Rikard som lagar mat så blir det “blandkost”. Under Elmos uppväxt kommer han av oss få veta varför Mamma äter som hon gör och ibland även Pappa. Vi kommer inte att köpa dun, ull, skinn, eller andra animaliska produkter till honom och han kommer att få veta varför. Sedan, när han är stor nog att välja själv så får han göra det. Han kommer att vara sin egen individ och vi som föräldrar kan bara påvisa varför vi tycker att det här är rätt och känns bra för oss. Rikard själv äter “blandkost” men äter väldigt mycket veganskt han och han gör medvetna val i sin vardag. Tex. när vi var ute och handlade nya lakan, täcke, kuddar osv så är han helt med på att vi inte ska ha något duntäcke eller sidenlakan. Han är helt med på att Elmo inte kommer att göra påskpynt härhemma med fjädrar från stackars gäss som blivit plockade på sina vackra fjädrar.

Summa sumarum: vi alla är olika, gravida eller inte gravida. Jag tycker inte att det är det minsta konstigt att vi känner olika, gör olika val även som gravida. Varför skulle vi alla må lika, ha samma känsla, vilja eller orka med samma saker? Det gör vi ju inte i vanligtvis, så varför skulle det plötsligt ändras när vi är gravida, ska föda och sedan när vi är föräldrar? Det är för mig oförståeligt. Det är 9 månader som man vanligtvis är gravid och det är bara jag som kan bestämma hur jag ska må. Inställning är allt!!! Såklart kan du inte göra så mycket åt din foglossning MEN din inställning till det kan göra det lite lättare. Nu har jag en lätt graviditet men jag har ett ganska tufft liv bakom mig där jag har haft många tillfällen att kunna gräva ner mig, tycka synd om mig själv och bara stänga in mig. Visst, det har jag gjort en period men sedan har jag tagit tag i mig själv och ändrat inställning. Det är bara du som kan göra det, det är bara du som kan påverka dina inre känslor, hur du “tillåter” de jobbiga perioderna att gå igenom ditt liv. Absolut kan jag bli förbannad och arg på människor som gör mig illa eller beter sig som svin, aaaabso-fucking-lutley och jag kan gå och grubbla, var arg och så. Jag accepterar inte för fem öre folks respektlöshet och det tycker jag inte att någon ska göra! Det är ett ständigt arbete att jobba med sig själv och sina känslor och jag har lärt mig på vägen att säga vad jag tycker även om det blir obekvämt för folk. Ja, jag är en snäll person och vill folk väl MEN jag tar inte skit från folk och tänker inte fjäska eller låtsas som att jag gillar dig och dina åsikter bara för att följa någon norm, för att man inte ska bli obekväm. Precis som jag inte tänker “ställa mig i ledet” i gällande något annat, som att jag faktiskt mår underbart som gravid 🙂 Du bestämmer hur du ska leva ditt liv, hur du tar med- och motgångar, jobbiga människor och situationer. Du är stark och fantastisk, glöm aldrig det- aldrig!

Det blev ett väldigt långt inlägg men jag kände att jag behövde säga det här nu, en gång för alla, haha!

Hej jag heter Denice Lundevall och jag älskar att vara gravid, i med och motgång, i viktupgång, trötthet, stundtals illamåenden, i att stundtals få känna sig som en drottning. Det gör jag oavsett vad du tycker, vad du säger eller dina känslor om mig.

Hej, hej- bara 61 dagar kvar <3

Live amazingly folks! Besos ?

 

Denice Lundevall
Jag har gått från att vara en köttälskande, bulimisk fitnessfreak som tävlat i Bikinifitness. Ett liv kantat utav ångest, ätstörning och dåligt självförtroende till att nu "hitta hem" inom meditation, yoga och veganism. Sedan 2016 har jag genomgått en enorm resa och personlig utveckling som jag är otroligt tacksam över. Jag lever tillsammans med min sambo och vår son Elmo. Som person beskrivs jag ofta som färgstark, dynamisk och jäkligt gladlynt! Jag är utbildad PT samt hälsocoach och har tidigare jobbat med det i cirka åtta år men har jobbat med annat emellan, varit mammaledig och nu satsar jag på att utbilda mig mer inom yoga, träning och hälsa. I framtiden drömmer jag om starta mitt egna företag inom Yoga och holistisk hälsa. Jag har därför nu investerat i ett antal utbildningar inom yoga, träning och kost för att ta mig närmre mitt mål. Mina passioner: - Personlig utveckling - Yoga/Meditation/Träning - Veganism I bloggen skriver jag om det jag gillar mest; yoga, mina flummiga tankar, vegansk kost, meditation, hållbarhet och nyttiga recept. En och annan ”outfit”-post blir det också. Lite ”rolig” kuriosa om mig: – Deltagare i Robinson 2011 (mitt livs största äventyr!) – Finalist i Humorprogrammet ”Winter Wipe Out” 2012 – Tävlat i Body Fitness och Bikini Fitness – Meditatör, i september 2015 gick jag en 10-dagars tyst meditationskurs (Vipassana) vilket blev en utav mina bästa och tuffaste utmaningar på länge. - Sedan 10 Januari 2016 tog jag det viktiga beslutet att leva som vegan. - I Maj 2018 har jag gått ytterligare en meditationskurs, TM.ca

8 kommentarer

  1. Heja heja! Du är så bra! Jag tränade också under hela graviditeten och mådde kanon! Min förlossning var helt underbar, hade ingen smärtlindring. Kroppen är helt fantastisk. Andas, ta en värk i taget, positiva tankar och pilatesboll 🙂 Det kommer gå kanonbra! Tror att träningen gör mycket. Har en helt fantastisk och energiknippe till son på 1,5 år! Du är bäst?

    1. Men ååååh tack Anna!! Vilket härligt peppande inlägg, gulle gulle dig <3<3<3 Så glad jag blir av att läsa!

      Precis så tänker jag och kommer att gå in med den inställningen, positiv, ta en värk i taget och fokusera på andning och målet 🙂 BEBIIIIIS!

      Varma kramar till dig, såååå mycket pepp jag fick nu känner jag, så fin du är! <3

  2. Heja heja! Du är så bra! Jag tränade också under hela graviditeten och mådde kanon! Min förlossning var helt underbar, hade ingen smärtlindring. Kroppen är helt fantastisk. Andas, ta en värk i taget, positiva tankar och pilatesboll 🙂 Det kommer gå kanonbra! Tror att träningen gör mycket. Har en helt fantastisk och energiknippe till son på 1,5 år! Du är bäst?

    1. Men ååååh tack Anna!! Vilket härligt peppande inlägg, gulle gulle dig <3<3<3 Så glad jag blir av att läsa!

      Precis så tänker jag och kommer att gå in med den inställningen, positiv, ta en värk i taget och fokusera på andning och målet 🙂 BEBIIIIIS!

      Varma kramar till dig, såååå mycket pepp jag fick nu känner jag, så fin du är! <3

Lämna en kommentar

Hantering av personuppgifter

Denna sida använder information som kan kopplas till dig som besökare, för att förbättra och anpassa upplevelsen. Mer information finns i våra användarvilkor. Läs igenom informationen och klicka nedan om du samtycker.