Idag drog jag med mig Linda till Factor och tränade. Superkul med sällskap och det känns ju ännu mer kul att hon också är gravid- hon ligger 1 vecka för mig ?
Vi har bestämt att vi ska träna tillsammans på Måndag+ Fredag morgon, då 3-d inspirerat såklart! Det var första gången för henne som testade 3-d övningar och hon tyckte det var superkul OCH kändes så bra i hela kroppen. Det är det 3-d gör. Du blir trött och slut men du behöver inte känna dig “förstörd” i kroppen…vilket enligt min mening inte ger mer utav din träning bara för att du mår piss efteråt. Nej det här är fanimej den smartaste träning jag stött på och jag älskar det!
Dagens pass blev 3 varv utav följande övningar på filmen:
- Utfall med hantel
- Marklyft med en arm/hantel
- Enarms push press
- Armhävningar
- Enarms clean med hantel
- Step-up 30 st totalt
- 2 min på assault bike
Jag gillar att köra “Enarms-övningar”, det tvingar kroppen att använda magstödet (core), tränar balans plus att du får med fler småmuskler när du kör med fris vikter istället för enbart skivstång eller i maskiner.
Det här passet är för alla! Inte bara gravida- så köööööör!
Passet gick kanon, jag blev trött och flåsig men allt kändes bra men efteråt…? Jag mådde inte bra efteråt, jag var tvungen att lägga mig ner för jag kände mig lätt illamående och lite svimfärdig. Jag låg en stund på golvet och klev sen upp för att gå på toa. Inne på toaletten var jag snabbt tvungen att resa mig från toastolen (innan jag hann göra nåt, haha), dra på mig brallorna och lägga mig på golvet. Jag kände mig svimfärdig igen. Usha. Kändes inte alls bra, men jag vet och har hört att fler har känt så under 2:a trimetern efter träning. Man kan lätt bli svimfärdig trots att man inte överansträngt sig eller något. Det är så nu helt enkelt, man har 2 liter mer blod i kroppen, bär på ett annat litet liv så det är klart att kroppen kan reagera.
Jag vill vara noga med att säga att jag absolut inte mosade på i passet, att det skulle vara för att jag gått ut för hårt som jag blev illamående och svimfärdig. Nej, nej, jag känner väldigt tydligt vilken nivå jag kan vara på och går inte över den. Bara att acceptera att detta kan hända då och då framöver och då bara ta det lugnt, andas och vila.
När jag kom hem kunde jag inte äta något utan gick i säng och mös med Rikard. vi båda somnade om och jag sov i 2 timmar, haha!
Nu mår jag kanon igen och har ätit, ska nu fixa härhemma lite, lyssna på ljudbok och sedan sätta mig ner med datorn och jobba.
